Looking for practical Swedish to Quechua phrases? This free guide lists 100 essential sentences for travel, study, work, and everyday conversation. Each line shows the Swedish phrase first, then the Quechua translation (Quechua) — so you can scan quickly before a trip, class, or video call.
The phrases are grouped into eight topics: greetings and pleasantries, useful phrases for travellers, everyday conversation, directions and getting around, shopping and dining, emergencies and health, work and business, and time, days and numbers. Use the table of contents to jump straight to greetings, directions, dining, emergencies, or numbers. You do not need perfect grammar to start — short, clear sentences often work better than silence when you are learning Quechua.
Tip: read the Quechua line out loud three times, then cover the Swedish side and try to recall the meaning — repetition builds memory faster than silent reading.
Bookmark this page for offline review, share it with a travel buddy, or open the Swedish to Quechua translator to paste your own messages and get an instant translation.
Greetings and pleasantries
Hello, goodbye, please, thank you, and polite introductions for meeting new people.
Hej
Ñukaka rimayki(N/A)
Tack
Sukhi(N/A)
God morgon
Allin punchaw(N/A)
God eftermiddag
Allin sukta(N/A)
God kväll
Allin ch'isi(N/A)
God natt
Allin wawa(N/A)
Vi ses senare
Kusikuyki(N/A)
Adjö
Tinkunakama(N/A)
Vad heter du?
¿Iman nankichu?(N/A)
Jag heter John
Ñukapa sutiyki John(N/A)
Hur mår du?
¿Allin kachkanki?(N/A)
Trevligt att träffas
Sumaq kawsayki(N/A)
Useful phrases for travellers
Airport, hotel, tickets, and transport phrases for getting around on a trip.
Talar du engelska?
¿Ñukaka inglish rimayki?(N/A)
Jag talar inte hindi bra.
Ñukaka hindi mana allin rimayku(N/A)
Jag förstår inte.
Ñukaka mana yachkani(N/A)
Var snäll och prata långsamt.
Allichu rimay, ch'isi ch'isi(N/A)
Kan du säga det igen?
¿Kispa rimayki?(N/A)
Var är toaletten?
¿Maypin está waki?(N/A)
Hur kommer jag till stadens centrum?
¿Imataq chay llaqta sutinchikta rikhuy?(N/A)
Sväng vänster.
Ñawi ch'isi(N/A)
Sväng höger.
Ñawi ch'iri(N/A)
Gå rakt fram.
Ch'isi ch'isi rikhuy(N/A)
Hur mycket kostar biljetten?
¿Haykaq k'uchu?(N/A)
En biljett, tack.
Chayni tiket, allichu(N/A)
Är det långt härifrån?
¿Kawsayki chaypi?(N/A)
Jag är vilse.
Ñukaka wañuyki(N/A)
Var kan jag köpa ett SIM-kort?
¿Maypin SIM k'aruña?(N/A)
Everyday conversation
Small talk, feelings, opinions, and common chat phrases for daily life.
Ja
Ari(ari)
Nej
Manan(manan)
Kanske
Ñukaka chaymi(ñukaka chaymi)
Jag håller med
Ñukaka chayniyuq(ñukaka chayniyuq)
Jag håller inte med
Ñukaka manan chayniyuq(ñukaka manan chayniyuq)
Det låter bra
Chay suyayki(chay suyayki)
Vad tycker du?
Iman chayki?(iman chayki?)
Kan du hjälpa mig?
¿Sukuyki?(sukuyki)
Jag behöver hjälp
Ñukaka sukuyki(ñukaka sukuyki)
Vänta ett ögonblick
Huk punchawni(huk punchawni)
Jag är ledsen
Ñukaka yuyariy(ñukaka yuyariy)
Inga problem
Manan problema(manan problema)
Grattis
Yaykuyki(yaykuyki)
Grattis på födelsedagen
Wawqi kawsayki(wawqi kawsayki)
Ha en säker resa
Sumaq q'aychikuyki(sumaq q'aychikuyki)
Directions and getting around
Asking where something is, left and right, distances, and finding your way.
Var ligger tågstationen?
¿Maypi k'anchay chaka?(maypi k'anchay chaka)
Var ligger busshållplatsen?
¿Maypi bus chaka?(maypi bus chaka)
Vilken plattform är det?
¿Ima platforma?(ima platforma)
Vad tid går den?
¿Imataq ch'uyay?(imataq ch'uyay)
Är det här rätt väg?
¿Kayqa chaymi?(kayqa chaymi)
Det är nära här.
Ñukaka chaypi kanki(ñukaka chaypi kanki)
Det är långt härifrån.
Ñukaka chaypi mana kanki(ñukaka chaypi mana kanki)
Kan du visa mig på kartan?
¿Kanki mapapi qhawchiy?(kanki mapapi qhawchiy)
Stanna här, tack.
¿Kaypi t'ikray, por favor?(kaypi t'ikray, por favor)
Hur lång tid tar det?
¿Haykaq chaytaq?(haykaq chaytaq)
Shopping and dining
Ordering food, asking prices, paying the bill, and shopping at markets or stores.