Common Quechua to Swedish phrases

100 practical Quechua to Swedish phrases for travel, study, work, and daily conversation.

← Back to Quechua to Swedish Translator

Looking for practical Quechua to Swedish phrases? This free guide lists 100 essential sentences for travel, study, work, and everyday conversation. Each line shows the Quechua phrase first, then the Swedish translation (Swedish) — so you can scan quickly before a trip, class, or video call.

The phrases are grouped into eight topics: greetings and pleasantries, useful phrases for travellers, everyday conversation, directions and getting around, shopping and dining, emergencies and health, work and business, and time, days and numbers. Use the table of contents to jump straight to greetings, directions, dining, emergencies, or numbers. You do not need perfect grammar to start — short, clear sentences often work better than silence when you are learning Swedish.

Tip: pick five Swedish phrases from the greetings section and use them in a real message today. Small daily practice beats cramming before a trip.

Bookmark this page for offline review, share it with a travel buddy, or open the Quechua to Swedish translator to paste your own messages and get an instant translation.

Greetings and pleasantries

Hello, goodbye, please, thank you, and polite introductions for meeting new people.

  1. Ñukaka rimayki

    Hej (N/A)

  2. Sukhi

    Tack (N/A)

  3. Allin punchaw

    God morgon (N/A)

  4. Allin sukta

    God eftermiddag (N/A)

  5. Allin ch'isi

    God kväll (N/A)

  6. Allin wawa

    God natt (N/A)

  7. Kusikuyki

    Vi ses senare (N/A)

  8. Tinkunakama

    Adjö (N/A)

  9. ¿Iman nankichu?

    Vad heter du? (N/A)

  10. Ñukapa sutiyki John

    Jag heter John (N/A)

  11. ¿Allin kachkanki?

    Hur mår du? (N/A)

  12. Sumaq kawsayki

    Trevligt att träffas (N/A)

Useful phrases for travellers

Airport, hotel, tickets, and transport phrases for getting around on a trip.

  1. ¿Ñukaka inglish rimayki?

    Talar du engelska? (N/A)

  2. Ñukaka hindi mana allin rimayku

    Jag talar inte hindi bra. (N/A)

  3. Ñukaka mana yachkani

    Jag förstår inte. (N/A)

  4. Allichu rimay, ch'isi ch'isi

    Var snäll och prata långsamt. (N/A)

  5. ¿Kispa rimayki?

    Kan du säga det igen? (N/A)

  6. ¿Maypin está waki?

    Var är toaletten? (N/A)

  7. ¿Imataq chay llaqta sutinchikta rikhuy?

    Hur kommer jag till stadens centrum? (N/A)

  8. Ñawi ch'isi

    Sväng vänster. (N/A)

  9. Ñawi ch'iri

    Sväng höger. (N/A)

  10. Ch'isi ch'isi rikhuy

    Gå rakt fram. (N/A)

  11. ¿Haykaq k'uchu?

    Hur mycket kostar biljetten? (N/A)

  12. Chayni tiket, allichu

    En biljett, tack. (N/A)

  13. ¿Kawsayki chaypi?

    Är det långt härifrån? (N/A)

  14. Ñukaka wañuyki

    Jag är vilse. (N/A)

  15. ¿Maypin SIM k'aruña?

    Var kan jag köpa ett SIM-kort? (N/A)

Everyday conversation

Small talk, feelings, opinions, and common chat phrases for daily life.

  1. Ari

    Ja (ari)

  2. Manan

    Nej (manan)

  3. Ñukaka chaymi

    Kanske (ñukaka chaymi)

  4. Ñukaka chayniyuq

    Jag håller med (ñukaka chayniyuq)

  5. Ñukaka manan chayniyuq

    Jag håller inte med (ñukaka manan chayniyuq)

  6. Chay suyayki

    Det låter bra (chay suyayki)

  7. Iman chayki?

    Vad tycker du? (iman chayki?)

  8. ¿Sukuyki?

    Kan du hjälpa mig? (sukuyki)

  9. Ñukaka sukuyki

    Jag behöver hjälp (ñukaka sukuyki)

  10. Huk punchawni

    Vänta ett ögonblick (huk punchawni)

  11. Ñukaka yuyariy

    Jag är ledsen (ñukaka yuyariy)

  12. Manan problema

    Inga problem (manan problema)

  13. Yaykuyki

    Grattis (yaykuyki)

  14. Wawqi kawsayki

    Grattis på födelsedagen (wawqi kawsayki)

  15. Sumaq q'aychikuyki

    Ha en säker resa (sumaq q'aychikuyki)

Directions and getting around

Asking where something is, left and right, distances, and finding your way.

  1. ¿Maypi k'anchay chaka?

    Var ligger tågstationen? (maypi k'anchay chaka)

  2. ¿Maypi bus chaka?

    Var ligger busshållplatsen? (maypi bus chaka)

  3. ¿Ima platforma?

    Vilken plattform är det? (ima platforma)

  4. ¿Imataq ch'uyay?

    Vad tid går den? (imataq ch'uyay)

  5. ¿Kayqa chaymi?

    Är det här rätt väg? (kayqa chaymi)

  6. Ñukaka chaypi kanki

    Det är nära här. (ñukaka chaypi kanki)

  7. Ñukaka chaypi mana kanki

    Det är långt härifrån. (ñukaka chaypi mana kanki)

  8. ¿Kanki mapapi qhawchiy?

    Kan du visa mig på kartan? (kanki mapapi qhawchiy)

  9. ¿Kaypi t'ikray, por favor?

    Stanna här, tack. (kaypi t'ikray, por favor)

  10. ¿Haykaq chaytaq?

    Hur lång tid tar det? (haykaq chaytaq)

Shopping and dining

Ordering food, asking prices, paying the bill, and shopping at markets or stores.

  1. ¿Imanalla kayqa?

    Hur mycket kostar det? (imanalla kayqa)

  2. Kayqa chaylla q'aych'iy

    Det är för dyrt (kayqa chaylla q'aych'iy)

  3. ¿Rikch'ariyki kawsaykuchkan?

    Har ni något billigare? (rikch'ariyki kawsaykuchkan)

  4. ¿Tarjetaq paykuyta?

    Kan jag betala med kort? (tarjetaq paykuyta)

  5. Ñukaka iskayta tableta munani

    Jag skulle vilja ha ett bord för två (ñukaka iskayta tableta munani)

  6. ¿Q'ipiy, por favor?

    Notan, tack (q'ipiy, por favor)

  7. ¿Serviciokuyki chay?

    Ingår service? (serviciokuyki chay)

  8. Ñukaka vegetariano kani

    Jag är vegetarian (ñukaka vegetariano kani)

  9. Mana picante comida, por favor

    Ingen kryddig mat, tack (mana picante comida, por favor)

  10. Kayqa ch'usay

    Detta är utsökt (kayqa ch'usay)

  11. ¿Menúta munani?

    Kan jag få menyn? (menúta munani)

  12. ¿Waqra q'awa, por favor?

    Ett glas vatten, tack (waqra q'awa, por favor)

Emergencies and health

Help, police, doctor, pharmacy, and urgent situations when you need assistance fast.

  1. Polisiyta ligay

    Ring polisen (polisiya ligay)

  2. Ambulansiyta ligay

    Ring en ambulans (ambulansiya ligay)

  3. Wasiqtaq doctor nisqayki

    Jag behöver en läkare (wasiqtaq doktor nisqayki)

  4. Ñawiñiyki

    Jag mår dåligt (ñawiñiyki)

  5. Kichwataq chukchuñiyki

    Jag är allergisk mot jordnötter (kichwataq chukchuñiyki)

  6. Maypin chay hospital?

    Var ligger närmaste sjukhus? (maypin chay hospital)

  7. Kichariy aquí

    Det gör ont här (kichariy aquí)

  8. Ñukaka pasaporte wañuy

    Jag har tappat mitt pass (ñukaka pasaporte wañuy)

  9. ¿Rikch'ariyki huk hotel?

    Kan du ringa mitt hotell? (rikch'ariyki huk hotel)

  10. Ayuya!

    Hjälp! (ayuya)

Work and business

Meetings, email tone, schedules, and professional phrases for the workplace.

  1. Sumaq kawsayki

    Trevligt att träffas (sumaq kawsayki)

  2. Ñukaka rikhuykuyta qhichwa

    Låt oss boka ett möte (ñukaka rikhuykuyta qhichwa)

  3. ¿Imataq ch'isiq kachkanki?

    Vilken tid passar dig? (imataq ch'isiq kachkanki)

  4. Ñukaka reporteqa chaypi qhaway

    Jag kommer att skicka rapporten idag (ñukaka reporteqa chaypi qhaway)

  5. ¿Ñukichu wañuyta rimanakuy?

    Kan vi prata imorgon? (ñukichu wañuyta rimanakuy)

  6. Allichayki, archivoqa chaypi kachkan

    Vänligen se filen bifogad (allichayki, archivoqa chaypi kachkan)

  7. Yusulpayki kawsayki

    Tack för din tid (yusulpayki kawsayki)

  8. Ñukaka qhichwa kawsaykiwan rimanakuy

    Jag ser fram emot att arbeta med dig (ñukaka qhichwa kawsaykiwan rimanakuy)

  9. ¿Ima rikhuyki chay punto?

    Kan du förtydliga den punkten? (ima rikhuyki chay punto)

  10. Ñukaka qhipa rikhuyki

    Låt mig återkomma till dig (ñukaka qhipa rikhuyki)

  11. P'unchay qhichwa viernes

    Deadline är fredag (p'unchay qhichwa viernes)

Time, days and numbers

Clock times, days of the week, months, quantities, and counting for appointments and plans.

  1. ¿Kispa killa?

    Vad är klockan? (kispa killa)

  2. Kinsa killa

    Klockan är tre. (kinsa killa)

  3. Ñukaka killa

    Idag (ñukaka killa)

  4. Ñukaka chay killa

    Imorgon (ñukaka chay killa)

  5. Ñukaka wañuy killa

    Igår (ñukaka wañuy killa)

  6. Inti watana

    Måndag (inti watana)

  7. Inti watana

    Tisdag (inti watana)

  8. Wiraqucha watana

    Onsdag (wiraqucha watana)

  9. Huk

    En (huk)

  10. Iskay

    Två (iskay)

  11. Kinsa

    Tre (kinsa)

  12. Chunka

    Tio (chunka)

  13. Pachak

    Ett hundra (pachak)

  14. Ñawpaq

    Halv (ñawpaq)

  15. Sumaq

    Mer (sumaq)